Pepparkakspaj. Riktigt mysko

Då var det dags för en av USAs största helger -Thanksgiving.
Helgdagen infaller alltid en torsdag och varför det är så vet jag inte. Kanske var det så att Pilgrimmer och indianerna bestämde träff just en torsdag? Det är en strykande åtgång på kalkoner och pumpapaj och familjer träffas för att umgås och visa sin tacksamhet.
Vi ville ju inte vara sämre även om denna familjen bara består av tre personer i detta landet så vi gick all in.
Min vän Tori hade berättat att dagen börjas med att man tittar på Macys Thanksgiving parade från New York. En parad utan dess like med ballonger stora som Knalleland, artister och dansare.
Sedan var det dags för middagen. Kalkon, potatismos, tranbär och en greenbean casserole. Det sistnämnda är som en gratäng med gröna bönor och champinjonstuvning. Till dessert hade vi köpt en pumpapaj som vi alla var väldigt nyfikna på. Om du som jag inte har smakat pumpapaj innan så undrar man ju verkligen hur det smakar. Tänk dig då ett pajskal fyllt med pepparkaksfluff! Serveras med grädde och var verkligen mastig. Familjen Madius gav den två pumpor av fem möjliga men vi var enade överens om att min syster Carol och Fanny hade gillat den då dom älskar pepparkaksdeg. ( ska berätta en annan gång hur vår mor vägde pepparkasdegen innan hon ställde in den i kylen, då det brukade försvinna ett kilo varje år)

Allsång på The Plaza

Efter middagen begav vi oss till The Plaza. En stadsdel med restauranger och affärer där dom tänder julbelysningen just denna kväll. En stor scen med artister, tv-kameror, storbildsskärmar och en massa folk. Tusentals ljus som är uppsatta runt varje husknut tänds efter nedräkning och det hela avslutas med fyrverkerier. En riktigt bra avslutning på en härlig dag och vi ger den fyra knallskott av fem.

Gustafssonska svordomar

Min syster och jag är uppvuxna med mottot -hur svårt kan det vara?! Costi tycker kanske att jag kan vänta till han kommer hem så vi kan "hjälpas åt". Tålamod är ju inte min styrka så hur svårt kan det vara?
Av någon anledning fick vi inte med benen till vår säng i flytten så jag har försökt att hitta nya. Låter väl inte som något man skulle behöva ringa Sherlock Holmes för? Jo serududu, hade jag haft hans nummer eller om han inte varit en fiktiv person hade jag ringt för länge sedan. Här kör man med stålställning under madrassen och Ikea skickar inte endast sängben på posten. Så en sängställning fick  det bli. Tänk er att montera ikeas bokhyllor i ett mörkerrum med Kristina Lugn läsande manualen? Det hade fan vart lättare än det jag gjorde idag. Men nu är det gjort och min dotter kan några fler Gustafssonska svårdomar än hon kunde imorse.
-Carol, du hade varit stolt över mig.
-Costi, jag lägger en extra peng i terapiskålen.

Heart to Heart

Det satt en lapp på vår ytterdörr igår. Den var från hyresvärden.
Snabbt översatt:
 Highland North and South (området vi bor i) skulle vilja hjälpa människorna i Haiyan, Filippinerna. Tyfonen har förstört tusentals hem och drabbat tusentals människor. Låt oss hjälpa dom som har det svårt och skicka vår kärlek. ( ja svårt att översätta, men ni fattar) Ett enkelt "Care Kit" kommer att hjälpa dom som är i nöd. Låt oss gå samman och se hur många kit vi kan och hur många liv vi kan påverka positivt.
Innehåll:
1 Handduk
1 Tvättduk
1 Bred-tandad kam
Schampo
Tandborste
Tandkräm
10 Plåster
2 Stora återförslutningsbara platspåsar
2 Små återförslutningsbara plastpåsar

Sedan hur man skall packa detta på bästa sätt, påse i påse osv.
Lämna det till kontoret senast den 29 november så skall vi se till att det kommer fram Heart to Heart.

P och jag drog till affären och inhandlade allt som behövdes. Utanför affären satt en hemlös US Veteran. Vi pratade lite och han tyckte att P hade en sån fin cykel. Han var hur trevlig som helst och det kändes så självklart att ge honom dom dollar jag hade i fickan.
Nu packat våra påsar efter alla konstens regler och förhoppningsvis gjort en gammal man lite glad. Jag känner mig i alla fall glad att vi på något sätt kan hjälpa till lite, även om det är pyttelite.
Man kan inte göra allt, men alla kan göra något

Och här är resultatet

Saknar du snus? Nej!

Var på macken igår för att köpa svenskt snus. General White Portion.
Betalade ca 29:-/dosan.
Passade samtidigt på att tanka bilen.
Betalade 4,40/liter.

Just sayin'

Union Station

Detta veckoslut begav vi oss till Kansas City stolthet, Union Station. Kan ju låta lite konstigt om Centralen hemma på Sven Erikssons-platsen var det vi sträckte oss lite extra för. Men när vi kom dit idag förstod jag faktiskt varför.
Union Station byggdes i början på 1900-talet och var USA:s motsvarighet till Herrljunga när det gäller knutpunkt.
Vid andra världskriget passerade över en miljon passagerare årligen dörrarna till denna ûberkoola byggnad med ett väntrum som kunde husera 10 000 personer.
Under 1980 -talet stängdes Union Station ner och förföll men istället för att riva hela rasket totalrenoverades hela kåken som öppnade dörrarna på nytt 1996. Nu med utställningshallar, biografer, restauranger och caféer. Det var just på en av dessa utställningar som vi ville gå idag. The Real Pirates!
Ungefär samtidigt som man stängde Union Station så hittade men ett av de berömda piratskeppen utanför Cape Cod. Denna utställning som var ett samarbete med National Georaphics berättade om dessa riktiga pirater som levde i början av 1700-talet. Här visades delar av det tusentals saker man hittade på havets botten tillsammans med berättelser över slaveri, piraters hederskodex och tragiska människoöden.
Det är klart att det höjer ribban när alla som arbetar på utställningen är tidsenligt klädda, delar av båten är uppbyggd så att men verkligen får känslan hur det skulle vara att tillbringa tid ombord.
Denna upplevelser får av familjen Madius 4 biffar av 5.

PS Union Station är också vida känt för The Kansas City Massacre 1933, då ett gäng gangsters försökte frita deras polare Frank Nash från FBI.
Läs mer om det på http://www.fbi.gov/about-us/history/famous-cases/kansas-city-massacre-pretty-boy-floyd

PS igen
Man kan faktiskt fortfarande kliva på Amtrax och på sju timmar ta sig till Chicago, det blir nästa grej att sätta på vår lista

What about the Green bags?

Titeln på dagens inlägg har egentligen inte så mycket med innehållet att göra. Historien om dom gröna påsarna får vår vän Harri berätta för er.
Detta är fortsättningen på min djupt grävande, sakligt undersökande bana på hur saker är här i dom Förenta Staterna.
I alla amerikanska tv-serier och filmer går folk till mataffären och får sina varor packade i stora bruna papp-påsar UTAN handtag. Detta verkar ju skvatt galet med tanke på att det blir omöjligt att bära. (Inte att få varorna nedpackade, för det är ju trevligt att dom hjälper en med)
Så är inte fallet än så länge i KC. Här får man plastpåsar som är så tunna att hållbarheten i handtaget inte överstiger två hekto skinka och en brödlimpa. Detta innebär att när man åker till affären en vanlig tisdag för att handla lite frukostmat kommer man hem med tolv plastkassar.
Dock kan vi med stor glädje redovisa att om man går till The Liquor Store och köper en flaska vin till fredagsmiddagen så får man den i en sådan liten brun påse som alkisarna har på film.
Så summan av kardemumman är visst har man handtag på påsarna men inte på "systemet"
Nästa gång skall jag "Wallraffa" varför man har skor på sig inne. Förstår att ni knappt kan bärgaer.

Nej alla älskar inte Raymond

Det är inte många tv-serier som ger mig så mycket spunk som Alla älskar Raymond. Jag vill bara göra det väldigt klart för er att jag snarare verkligen ogillar Raymond. Då är det tur att man slipper titta på just det programmet.
Vi har cirka 200 kanaler att välja på i vårt tv-utbuds-paket. Det finns en kanal som bara handlar om mat, en om väder som jag berättat tidigare om. Det finns några med spanska såpoperor, utbildningskanaler och shoppingkanaler som får tv- shop att framstå som något grannen spelat in på sin gamla videokamera. Vad som fascinerar mig mycket är alla program där folk ska lösa sina problem i direktsänd tv.
 Jerry Springer är nog den värsta av dom. Människor som uppenbarligen frivilligt ställer upp i en show med rubriken " jag låg med min fästmans pappa" eller "dna ska bevisa om denna 22 åring är far till åtta barn" det kan ju bara finnas en förklaring till detta och det är att allt är bara påhittat. Att man drar in ett gäng dåliga skådisar som får spela upp en taskig historia.
Så jag började fråga runt lite försiktigt om Jerry Springer show.-det är bara på låtsas va? -inte är väl det vanliga människor som ställer upp på sånt ( ja vanliga och vanliga kanske är fel uttryck)
Svaren jag har fått är - jo det är det! Välkommen till Amerika .
Min undersökande bana fortsätter. Trevlig helg

Så mycket man inte vet

A new day in the city.
Varje dag dyker det upp något som man inte har full koll på. Saker man måste ta reda på hur det funkar. Som att du måste ha ett hyreskontrakt för att kunna ta körkort, det här med creditpoints och hur en toppmatad tvättmaskin funkar.
Folk köper mycket vatten i affären så vi började fundera på att det kanske inte var drickbart ur kranen? Ni vet som det är i Spanien och Italien. Som tur är har jag träffat Tori. Hon som var kompis med tjejen som jag köpte fåtöljerna av. Hon måste tror att jag är rätt knasig med alla frågor jag ställer. Vilket tvättmedel är bäst? Hur mycket dricksar man? Hur man uttalar vissa ord.
Igår var vi och lunchade och jag frågade vart man kunde köpa en snygg dörrkrans. Dörrkrans heter wreath men när jag uttalade det så blev det inte alls dörrkrans utan mer "vrede". Det blev ett schysst garv innan hon förstod vad jag ville ha på dörren.
-och JA man kan dricka vattnet ur kranen.

Och vi tycker vi pratar mycket om vädret

Nu kan man nog säga att hösten har kommit till Kansas. Trädens löv har dom mest fantastiska färger och det har regnat lite. Härom dagen pratade dom mycket om ett oväder med regn och åska som skulle dra in. Blev lite orolig för det var verkligen mycket snack om det på nyheterna. Det visade sig att det var inget annat än ett hederligt Borås-väder som kom. Visst regnade det och blåste men det var inget någon av oss hemma skulle ens reagera för.
Annars pratar man mycket väder här. Det finns till och med en tv-kanal som endast visar väder, hela dagen!
Kanske är det för att det kan variera så otroligt på bara några timmar. När du åker till jobbet får du ta på dig mössa men efter lunch kan du plocka fram kortbyxor. Vi har flera dagar haft en temperatur skillnad på 20 grader. Snacka om väder.

Trick or treat

Vet att många tycker att Halloween är bara kommersiellt trams men även om det är så var gårdagen riktigt rolig.
När det började skymma tände vi våra pumpor. P var kvällen till ära utklädd till Miranda/Modig. Hon var så nöjd med sin outfit med peruk, klänning, pilbåge och pilar. Först gick vi runt i vårt kvarter men eftersom det är lägenheter var det inte så många som hade "skyltat" att dom var mottagliga för trick or treat. Så vi gick en gata upp där det finns hus och där var det andra bullar. Vid vissa hus satt folk ute och delade ut godis till förbipasserande. Andra hade pyntat med spindelväv, pumpor, dödskallar och blodiga handavtryck. P var hur kool som helst och knackade på och frågade - trick or treat? Tackade så mycket och önskade happy halloween. Inte illa för att var 4 snart och inte behärska språket.
Vi mötte barn utklädda till alla seriefigurer ni kan tänka er, alla med en hink eller påse i handen.
En gata senare tyckte P att det var kallt och vill gå hem och äta sitt godis. Det var en nöjd lite tjej som somnade och frågade om det även var halloween imorgon.