Registreringsskylt. Till bilen eller till mig?

Vad är det med? Tänker du. Och det gjorde jag också, men vi tar det från början.
Vi köpte ju ytterligare en bil här för ett tag sedan. Hon är importerad från Göteborg, är royal blue, har några år på nacken men går hur fint som helst. Vi kallar henne Silvia.
När man köper bil har kommer den utan registreringsskylt. Bilhandlaren sätter på en skylt gjord av inplastat papper. Denna får man köra runt med ett tag tills man har tid att åka till DMV. ( typ trafiksäkerhetsverket)
Nu började ju min tid rinna ut så jag tog mig i kragen för att få allt ordnat. Jag surfade upp deras hemsida för att se hur jag skulle gå till väga. Trots att min engelska inte är superkass var det många termer som jag inte hade en aning om och bestämde mig för att försöka ringa så jag fattat allt rätt.
Efter många om och men fick jag fatt i en kille som förklarade vad jag skulle ta med mig, ägarbevis,försäkringspapper, att skatten på bilköpet var betalt och självklart id så jag kunde verifiera att jag är bosatt i Johnson County, Kansas.
Nästa grej var att jag då försökte ringa för att se om jag kunde boka en tid. Har hört av andra att det kan ta hur lång tid som helst. Men icke sa Nicke, det var bara att ta sig dit och snällt vänta.
Tar med mig en energifylld fyra-åring och väntar snällt i en halvtimma. När det väl är är min tur visar det sig att Silvia är registrerad i Missouri och då krävs det en bilinspektion för att flytta över bilen till delstaten Kansas. Så jag får en adress och ett medlande att dom stänger klockan 15 så jag får snabba mig om jag vill göra det just denna dag.

 Foto: P

När jag väl hittar dit så så går en väldigt trevlig herre runt och kollar allt i bilen. (Han säger också -att det är svenska ni pratar va?. Visar sig att hans svärdotter är från Wasa och att han besökt Stockholm)
Allt är som det ska, jag betalt 20 dollar, får mina papper och vi åker tillbaka till D.MV.
Tillbaka på ruta ett, nu med en lätt uttråkad P.

 Foto: P

Jag frågar lite om varför man går tillväga på detta sätt. Och det visar sig att registreringsskylten inte är tillhörande bilen utan mer personlig till mig. Så säljer jag bilen, plockar jag bort skylten och sätter den på min nya bil. Då måste man till DMV igen för att registrera skylten på bil nummer två.
Jag får också betala skatten på plats och ett nytt ägarbevis att bilen nu är en Kansas-bil.
Skulle det nu vara så att vi flyttar till ett annat County ( typ kommun) så måste jag åka till deras DMV och få en ny klisterlapp och registrera bilen där. Flyttar vi till annan delstat måste jag göra detsamma men får då inspektera bilen igen och måste skaffa nya regskyltar.
Efter allt var klart firade jag och P med en hederlig fika och vettigt kaffe och var nöjda.
När jag kom hem skulle jag sätta in alla papper i pärmen så jag har koll på dom. Då visar det sig att jag saknar ett av dom. Så jag måste ta och packa in den inte så motiverade fyra-åringen i den numera Kansas-registrerade Volvon Silvia och åka tillbaka idag...

Körkort 2.0

Minns när jag tog körkort -89. Vi var tre i bilen som skulle köra upp. Jag, Larsa som körde upp för 2:a gången och nån brud som var inne på sitt 4:e försök. Jag var sist och nervös som fan. Tyckte bruden och Larsa körde som krattor. Så min tur. Landsväg, start i motlut och Korsvägen (alla göteborgares skräck). Min insats passade i redskapsboden den med. Men jag klarade mig. Det gjorde bruden och Larsa också.

Så det var väl inte med jättestor entusiasm jag åkte till DMV i veckan för att höra mig för hur det funkar. DMV brukar ju vara driftkuckun numero uno i de amerikanska serierna som visas på TV i Sverige. Stålsatte mig för detta skulle ta tid, men inte, gick riktigt smidigt. Dock var svaren inte vad jag hade hoppats på.

"Nej, svenskt körkort funkar inte."

"Nej, det går inte att bara få nytt kort."

"Ja, du måste göra både teori och uppkörningsprov."

Fick i alla fall med mig ett häfte på ca 60 sidor som tydligen var "teoriboken".

Skit!

 

I fredags var det dags. Hade läst igenom häftet kvällen innan och kände att jag inte riktigt hade koll på bromssträckor i "feet" och amerikansk trafiklagstiftning. Räknade med att det skulle vara mycket folk där så tid skulle finnas för lite sista-minuten-plugg. Det är ju min grej.

Inte mycket folk! Lapp i luckan, lämna in alla papper, fotas, betala $29 och helt plötsligt dags för teoriprov. 25 frågor på en dator. 20 rätt för godkänt. Hade man mindre än 10 fel kunde man skriva om provet samma dag. En baggis. Nervös i onödan.

Uppkörning var ren formalia. Gled runt kvarteret och snackade politik med uppkörningsledaren. En baggis. Nervös i onödan.

 

Fick provisoriskt körkort med en gång. Utskrivet på ett jäkla kvittopapper! Två dagar i bakfickan och man kommer inte kunna se vad det står. Funderar på att laminera in det och hänga det i backspegeln.