Nyårskrönika för året 2015
År nummer två här i Staterna måste väl också summeras. När man ser tillbaka på det känns inte som att det hände lika mycket som under det första året. Men när jag sitter här och funderar igenom så kunde jag väl inte ha mer fel. Det är klart att allt är inte lika nytt som när man gör allt för första gången. Vi skapar traditioner här även om dom är purfärska så är dom ju dock traditioner när man gjort dom mer än en gång.
Vissa saker som man i början tyckte var helt knasiga börjar nu verka mer eller mindre normala. Andra grejer är precis lika tokiga som första gången man beträdde Amerikans mark.
Svenskar: Under förra året lärde vi känna några av det få Svenskar som bor häromkring. Dom flesta har bott här sedan barndomen eller åtminstone 20 år. Vi är nu ett större gäng som firat Midsommar, haft kräftskiva och även julfest. Hela familjerna ses och håller dom Svenska traditionerna levande med mat, sång och umgänge. Vi är ett par tjejer ( om man nu fortfarande är det när man passerat 40) som äter middagar, fikar och dricker vin lite oftare. Jag är otroligt tacksam för det för det är en fantastisk livlina att får garva och snacka strunt på svenska. Jag känner mig som en annan person när jag pratar engelska och med dessa vänner kan man bara vara sig själv helt enkelt.
Språket: Det är klart att det har utvecklats enormt men mycket har också att göra med allmänbildningen. I början hade man ingen aning om vem den Countrystjärnan var eller vilken film från 80-talet som alla refererade till. När man har bättre koll på omgivningen har man ju lättare att följa med i konversationer. Jag har till och med lyckats vara ironisk och dra några skämt på engelska vilket jag inte kände mig bekväm med när vi kom hit. Det har varit otroligt frustrerande när man inte hittar ord som man kan fem olika varianter på svenska. För att inte tala om när man uttalar dom fel och betydelsen blir något helt annat. Allt detta går ju betydligt mycket bättre nu. Den som man märker störst skillnad på är ju självklart P. Hennes lärare i hennes nya skola berättade att om hon inte visste att P kom från Sverige hade hon aldrig kunnat listat ut det. Hon har större ordförråd än dom flesta av sina klasskompisar.
Vi märker också att hon numer översätter engelska till svenska när hon pratar. Det blir hysteriskt roligt många gånger. -Jag "vet" henne ( I know her) -Att "snysa" är ett perfekt svengelskt ord.
Vädret: Att man får ha både sommar och vintergarderoben framme samtidigt har du nog förstått vid det här laget. Sommaren är varm och solig med temperaturer på 35 grader och det kan vara kallt med lite snö och 10 minus på vintern. Den största skillnaden är nog dock att solen går upp dom flesta dagar. Det blir inte mörkt på dagarna här som hemma. Det gör ju att hösten och vintern känns mycket kortare och helt överlevnadsbara. Ett par solglasögon är ett måste att ha i bilen året om. (Dom där jävla tornadosarna ska vi inte börja prata om för det finns få saker som skrämmer mig så som dom.)
Vänner: Kvalitet i stället för kvantitet. Det är klart att vi känner inte lika många här som hemma men det känns lite som vi har plockat russinen ur kakan och hittat några få som vi verkligen tycker om.
Vänner hemma kanske har förflyttats till bekanta nu när man inte haft kontakt på två år. Även där har det siktats ut. Lite sorgligt men fullt naturligt.
En fantastisk sak är de vi får umgås med när dom kommer och hälsar på. Att får äta frukost, dricka kaffe och spendera hela dagar med. När livet snurrar på som snabbast hemma är det knappt att man får till en fika. Så jag tror att vi får mer och bättre kvalitetstid med vår nära och kära här än vi hade fått om vi alla var kvar i Sverige. Att få visa hur vi har det här och uppleva saker tillsammans gör mycket.
2016: Ett nytt oskrivet blad skall fyllas med äventyr och nya erfarenheter. Nya hinder skall besegras och vi ska bestämma oss vad vi ska göra härnäst. Det finns så mycket som vi vill göra och jag hoppas att det blir lika fantastiskt som 2015.
Så "Good continuing" till dig och tack för att du tittade in
