Roadtrip - del 2

Familjen startade Svensk-Amerikanska Posten. En tidning på svenska som gavs ut i Minneapolis

Efter Des Moines var det dags att sätta sig fyra timmar i bilen för att köra till Minnesota och Minneapolis. Har varit rätt nyfiken på denna delstat, då många säger att den skall påminna om Sverige.

När vi börjar närma oss bestämmer vi snabbt att ta en sväng förbi Ikea som ligger på vägen. Kan erkänna att jag var lite euforisk när vi kom till restaurangen och hittade kräftor. Dom slank ner snabbare än blixten och så fort vi ätit upp kollade vi in vad dom hade för "svenska delikatesser". Jag har nog aldrig varit på ett Ikea utomlands men hela familjen Madius jublade när vi såg att man kunde köpa prinskorv, cider, singoalla kex, sill, lax och kaviar. Nu blev det inte så mycket handlat då vi är på roadtrip men jag lovar det var en fröjd för ögat.

Väl utvilade dag två åkte vi till Svensk-amerikanska institutet. I en borg-liknande villa med den tillhörande restaurangen Fika kunde vi se utställningar och äta lunch. Villan hade tillhört en svensk emigrantfamilj i tryckeribranschen som senare hade donerat hela huset till institutet för att bevara det svenska arvet.

Självklart hittade vi lite Sagaform i butiken

Gigantisk kåk

Costi som Strindberg

Annorlunda Strindberg

Phoebe som en yngre Strindberg

Selma hittade vi i trädgården

Vi träffade två svenskar från den kungliga huvdstaden och när dom frågade oss var vi kom ifrån visade sig att kvinnan ofta var i Viared och företaget ENS. Det visade sig snabbt att vi då hade Matthias Björlevik som gemensam nämnare och världen kändes genast mindre för en stund.

Här började vår dotter prata med en man och en äldre kvinna. Kvinnan som hette Elin var andra generationens invandrare och mannen var hennes son. Båda pratade svenska även om sonen Greg var lite bättre eftersom han bott i Stockholm ett par år.
Elin berättade att hon som liten bara ville vara som alla andra och därför aldrig pratade svenska när hennes kompisar var i närheten, något hon ångrade senare för då skulle nog hennes svenska vara bättre. Hon var en fantastisk dam och det var så roligt att få höra hennes livshistoria.


När vi väl fått vår dagliga dos av svenskhet drog vi ner på en stor konstfestival. Ute på gatorna stod konstnärer och sålde sina alster. Allt från träsniderier, foton, smycken till drejade trädgårdsskulpturer. Vad som är konst ligger ju alltid i betraktarens öga och jag måste säga att i vissa fall är jag mer än tveksam. Men det var ett roligt event och hur stort som helst.
Vad vi gillade mest i denna storstad är att folk cyklar. Vi såg nog fler folk på cykel under en dag än vi har gjort under hela vår tid i Kansas.

Svensk-amerikanska institutet var trevligt och får fyra Strindberg av fem möjliga.

Midsommar med en twist av Amerika

Åkte till Werners idag( den tysk- svenska korvaffären jag berättat om innan) för att köpa wienerkorv. Det är det närmsta vi kommer prinskorv här borta. Passade på att köpa lite andra goda korvar när jag ändå var i farten. Rödbetor, knäckebröd och svensk senap åkte också ner i korgen.
Vidare gick Volvon till den vanliga mataffären för införskaffande av jordgubbar, grädde, gräslök och köttfärs.
Det finns sill att få tag på här men kalla mig feg för jag vågade inte chansa. Som tur är hade Fanny med sig ett par burkar sill över hit tillsammans med kaffe och en massa Marabou mjölkchoklad. Till C's stora förtjusning hade Ola skickat med en flaska OP.
Funderade på vad vi skulle äta här och eftersom C jobbar denna dag får midsommarlunchen bli midsommarmiddag. Köttbullar, "prinskorv", rödbetssallad kanske inte tillhör det vi brukar ha på bordet hemma men nu var jag sugen på allt.
Så nu är rödbetssallad gjord, köttbullarna stekta, en hemmagjord senapssill blandad. Det kommer inte att smaka som det gör hemma men det närmaste vi kan få till det här.
So, American midsummer- bring it on.

PS glömde färskpotatisen men det är lugnt för det är inte mer kaos än vanligt i affären, "systemet" eller på vägarna här imorgon.

Självklart var det tvungen att badas lite innan middagen